Bajsfredag
Vissa dagar känns det som om hela världen är på mitt team, allt går skitbra och ingenting kan stoppa en.. Sen finns det dom där dagarna när ingenting verkar gå särskilt bra och den bästa lösningen verkar vara att hoppa från närmsta bro. Idag är lite av en sån dag.
För det första så åkte Pezhman idag och jag började gråta på arlanda, skyndaskynda komma hem igen!!!
Sen så skulle jag pga av den underbara sl-strejken fly fältet för att åka till tynningö, varpå jag blev grymt motarbetad av precis allting!
Efter en snyftig tur från flygpatsen och följande lunch i kista galleria så råkade bahar glömma att svänga av från vägen så jag missade båten från strömkajen med typ 2 minuter. Så då skulle jag ta bussen till mammas jobb för att åka med henne istället (vid det här laget hade bussarna enligt rykten börjat rulla igen). Men bussarna rullade inte alls!
Så det blev promenad till strömkajen för att upptäcka att nästa båt missats med 5 minuter och att nästa går om 2 timmar.. Promenad tillbaks till slussen för att ta saltsjöbanan en bit för att bli hämtad nånstans på vägen. Väl på tåget börjar det rinna blod ur näsan och mina tåg-grannar börjar skratta åt mig, hej hjälpsamma svensson-assholes.. Sen kom iaf en snäll barnvagnsmamma med servetter så jag kunde torka bort skiten.
Efter det spenderades en halvtimma på en trottoarkant på mamma som får agera räddaren i nöden denna fina fredag.
Lite svårt att hänga med där kanske, men skitsamma. Det viktigaste och det jag egentligen ville säga med allt det där var att det är as-synd om mig idag =)
Nu är jag iaf framme och har badat i sjön, ätit middag och snackat om allt och ingenting med mina föräldrar. Och jag tänker inte åka härifrån förrens allt och alla kommer tillbaks till mitt team igen, sådeså!