rubrik
Jag började gråta på bussen nyss. Vet inte riktigt varför. Eller det där va ljug. De vet jag visst,men aldrig att jag erkänner. Inte ens för mig själv vill jag erkänna. Hon som satt bredvid gav mig sarvetter,små sarvetter från coop. O då blev det bättre,iaf ett litet tag. Låt oss kalla henne Servettprinsessan.
Kommentarer
Trackback